Knorrfritt 08
Just fasiken. Jag har ju glömt berätta om mitt möte med tidernas vidrigaste mamma. Det var under påsklovet som jag bestämde mig för att hedra simhallen med ett besök. Efter 45 minuters simning i ett rasande tempo var det så dags för i tur och ordning dusch och påklädning. Det var under det senare momentet som mötet med monstermorsan ägde rum. Vi hade skåpen bredvid varandra, och alla som någon gång befunnit sig på Eriksdalsbadet i rusningstid vet att det i stort sett är synonymt med nakengos. Nåväl, detta ska vi icke fördjupa oss i, ty jag har just ätit och vill hemskt ogärna återse maginnehållet.
Modern i fråga var av outhärdligt pimpinett slag och hade en gissningsvis sexårig dotter som på sexåringars vis gjorde det mesta - utom just att klä på sig. När hon efter sisådär femtiofem andra aktiviteter (och lika många tillsägelser) till sist faktiskt hade klätt på sig ekade moderns förfärade röst mellan plåtskåpen; Meeeeeen Feliciiiiiiiia, vad göööööööööör du? Genast började jag se mig omkring för att försöka utröna vad ungjäkeln hade gjort. Självdött? Nope. Kissat i ett skåp? Nä. Stulit grannkärringens baddräkt och klippt sönder den? Nej. Hällt ut min svindyra Redkeninpackning? Nähä. Jag kunde inte märka något som kunde föranleda detta synnerligen upprörda tonfall. Det kunde tydligen inte dottern heller och replikerade sålunda med ett högst relevant:
-Vadå?
-Meeeeeen Feliciiiiiiiia, du har ju glömt smörja in dig! Du vet väl hur viktigt det är att ååååååååterfukta huuuuuden? Vi har ju både badat och duschat. Huden är jäääääääättetorr nu. Feliciiiiiiiia! Kom då! Nu! NU!
Ja. Jäsiken. Jag kommer inte ens på en slutknorr.
Modern i fråga var av outhärdligt pimpinett slag och hade en gissningsvis sexårig dotter som på sexåringars vis gjorde det mesta - utom just att klä på sig. När hon efter sisådär femtiofem andra aktiviteter (och lika många tillsägelser) till sist faktiskt hade klätt på sig ekade moderns förfärade röst mellan plåtskåpen; Meeeeeen Feliciiiiiiiia, vad göööööööööör du? Genast började jag se mig omkring för att försöka utröna vad ungjäkeln hade gjort. Självdött? Nope. Kissat i ett skåp? Nä. Stulit grannkärringens baddräkt och klippt sönder den? Nej. Hällt ut min svindyra Redkeninpackning? Nähä. Jag kunde inte märka något som kunde föranleda detta synnerligen upprörda tonfall. Det kunde tydligen inte dottern heller och replikerade sålunda med ett högst relevant:
-Vadå?
-Meeeeeen Feliciiiiiiiia, du har ju glömt smörja in dig! Du vet väl hur viktigt det är att ååååååååterfukta huuuuuden? Vi har ju både badat och duschat. Huden är jäääääääättetorr nu. Feliciiiiiiiia! Kom då! Nu! NU!
Ja. Jäsiken. Jag kommer inte ens på en slutknorr.
Kommentarer
Trackback
