Oj.
Oj. Jäsiken. Jag och Hanna råkade visst boka en resa till Rhodos på onsdag. Vad gör man? Jo, man åker väl. Jihaaaaaaaaaa!
Fuskinlägg
Om man inte orkar producera snillrika blogginlägg kan man visa bilder. Det gills också. Joho. Och jo. 80-årsfirandet blev ren succé! Mamma och pappa fick helt överraskande bo i en svit. Sweet. De fick god mat också och glädjen att umgås med två välskapta barn. Sådan lycka, va?
Klockan 14:30 idag, när jag hade lämnat tillbaka mamma och pappa till den västmanländska urskogen igen, mötte jag upp Karin och fick mig en liten bilutflykt. Vi hamnade på Asknäs gård. Så här bedårande ser vi ut när vi dricker kaffe:
Nu ska jag snart hämta thai och kolla på Extras med en hemlig gäst. Skepp ohoj.
Ssscccchhhhhhh!
Haha! Där drog jag er allt vid näsan! Det är inte fredag ännu och ändå sitter jag här troget och skriver för er - kära fans och fanatiker. Jag behöver nämligen fylla ut den halvtimme som är kvar till dess att jag ska ta mig iväg och möta upp de mystiska pärona.
Jag har skaffat mig en ärkefiende i huset, det är vad jag vill förtälja för er. Det hela började för några månader sedan. Flera gånger dagligen fylls jag av ilska inför personens existens och förmåga att få alla mina andra intryck och upplevelser att blekna bort. Jag känner mig förföljd, ja, rentav hotad. Mer än en gång har jag legat sömnlös och förbannat det faktum att vi är grannar. Jag har funderat på vart jag ska vända mig; hos vem jag ska klaga. Störningsjouren? Hyresvärden? Högsta domstolen? SÄPO? Jag vill ha lugn och ro! Som det är nu törs jag knappt vara hemma. Ständigt denna vessla, sa Ture. Ständigt detta monster till granne, säger jag.
Jag kräver ett liv befriat från höga skrin och ångestrop. Jag vill återfå den harmoni jag upplevde så sent som i våras. Jag vill ha livskvalitet.
Ja.
Jag kräver ett liv utan kolikbarn en trappa upp. Nu. Verkställ!
Jag har skaffat mig en ärkefiende i huset, det är vad jag vill förtälja för er. Det hela började för några månader sedan. Flera gånger dagligen fylls jag av ilska inför personens existens och förmåga att få alla mina andra intryck och upplevelser att blekna bort. Jag känner mig förföljd, ja, rentav hotad. Mer än en gång har jag legat sömnlös och förbannat det faktum att vi är grannar. Jag har funderat på vart jag ska vända mig; hos vem jag ska klaga. Störningsjouren? Hyresvärden? Högsta domstolen? SÄPO? Jag vill ha lugn och ro! Som det är nu törs jag knappt vara hemma. Ständigt denna vessla, sa Ture. Ständigt detta monster till granne, säger jag.
Jag kräver ett liv befriat från höga skrin och ångestrop. Jag vill återfå den harmoni jag upplevde så sent som i våras. Jag vill ha livskvalitet.
Ja.
Jag kräver ett liv utan kolikbarn en trappa upp. Nu. Verkställ!
Bonnhålebesök
Av strikt spaningstekniska skäl kan jag inte avslöja mer än att skejthelgen var fenomenal och att jag fortfarande ägnar mig åt återhämtning. Litegrann ägnar jag mig åt att harkla mig också - ty något slemmigt skit har flyttat in i halstrakterna och vägrar släppa. Illa men på intet sätt dödligt...och på alla sätt värt det.
I morgon händer något historiskt. Pappa Mystic kommer på besök till huvudstaden för första gången sedan Dackefejdens dagar. Huvudsaklig anledning: 80-årsdag på torsdag. Det ni. 80. Den karamellen kan ni nog suga på långt in i juli. Nåväl. "All eventuell uppvaktning undanbedes. Bortrest" stod häromsistens att läsa i den lokala draken FagerstaPosten. Jag och broder har lagt upp ett litet program för det bortresta firandet som bland annat innefattar en hotellnatt på Birger Jarl, en fotbollsmatch mellan Djurgården och Elfsborg, en skärgårdstur samt ett och annat restaurangbesök. Torde bli tämligen lyckat. Återkommer med rapport om detta när jag har lämnat tillbaka honom och Mamma Mystic till bonnhålan igen på fredag.
Rabiesvarning
...så ska man hänge sig åt en helg i skejtpunkens tecken, minsann. I morgon bitti kl 07:07 bär det av med tåg mot Göteborg och spektaklet West Coast Riot. Många gamla punklegender spelar där på en och samma dag och jag gläder mig storligen åt både det och att jag får med mig kollegan Hanna. Hon är en riktig ärtans pärtans pudelpudding! Får vi tråkigt ihop så är något lurt och det rejält.
På fredag vaknar jag upp hos en avlägsen bekant och tar sedan återigen tåget; denna gång mot Skinnskatteberg. Kvartalshöjdaren permanent av mamma väntar, liksom ett besök i Fagersta på lördagen. No Fun At All lirar på Gröne Mannen och mer än en person skulle bli förvånad om jag inte hedrade det arrangemanget med min närvaro. Förfest med grillning blir det hos en annan pudelpudding - nämligen Mari.
Vilken helg det ser ut att bli! Jag är så peppad nu att jag i det närmaste tuggar fradga. Om tolv timmar sätter det fart. Jää.
På fredag vaknar jag upp hos en avlägsen bekant och tar sedan återigen tåget; denna gång mot Skinnskatteberg. Kvartalshöjdaren permanent av mamma väntar, liksom ett besök i Fagersta på lördagen. No Fun At All lirar på Gröne Mannen och mer än en person skulle bli förvånad om jag inte hedrade det arrangemanget med min närvaro. Förfest med grillning blir det hos en annan pudelpudding - nämligen Mari.
Vilken helg det ser ut att bli! Jag är så peppad nu att jag i det närmaste tuggar fradga. Om tolv timmar sätter det fart. Jää.
Ahaaaaaa
Junimorgon goes Juninatt
Eftersom skitsmal i allra högsta grad fortfarande är ett latent tillstånd hos mig dristade jag mig till att ta en promenad före frukost i morse. Släntrade ut strax efter nio tillsammans med broder Fakta och använde Tantosidan av Årstaviken som promenadstråk. Efter cirka 25 minuters promenad och strax före reggaecaféet blir vi stannade av en åldersstigen man; God morgon! Har ni tid en halv minut? Första impulsen blev förstås att powerwalka vidare och inte låta förbränningen stoppas av denna troligtvis senildemente man. Vi tryckte emellertid båda undan denna impuls och stannade fint för att höra vad han hade att förtälja. Han fortsatte: Jag promenerar och joggar här varje morgon. Jag heter XX och bor på Blomsterfonden på Ringvägen. Jag är född 1920 - 87 år - och jag är medlem i Harry Martinsson-sällskapet. Nu tänker jag recitera dikten Juninatt för er. Oj, sa vi. Ja, det får du gärna göra.
Och oj - som han reciterade!
"Nu går solen knappast ned
bländar bara med sitt sken
skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen
Insjön håller kvällen ljus
Glidande på vattenspegeln
Eller vacklande på vågor
Som långt innan de har mörknat
Spegla morgonsolens lågor
Juninatt blir aldrig av
Liknar mest en daggig dag
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
Och bärs bort på ljusa hav"
Inramningen Årstaviken gav och entusiasmen som åldringen uppvisade blev rätt mycket för oss. Fånflinande tackade vi för föreställningen, tog i hand och gick därifrån med den goda föresatsen att vi aldrig mer ska följa impulsen att gå vidare om någon påkallar uppmärksamhet. Det mesta blir så mycket mer intressant om man stannar upp ett slag. Givna undantag: 3-försäljare, religiösa fanatiker och Citibank. Helt från vettet har vi inte blivit. Än.
Only the lonely
God fortsättning ska man väl skriva, kanske. En god början har åtminstone jag haft. Helgen har nämligen uteslutande gått i karaktärsdanande färger. Jag har ägnat mig åt personlig utveckling på högsta nivå. Det du! Det hela började i torsdags, då jag hade bestämt träff med Lindah på Medis klockan 20:15. Klockan 20:00, när jag var i full färd med att ta mig till tbanan, ringde Lindah och meddelade att hon skulle bli försenad. Hm, tänkte jag. Gå hem igen och vänta? Njae. Jobbigt. Trist. Hm. Åka till Medis och sätta mig på Snaps och vänta? Jobbigt. Trist. Hm. Men - bra träning! Så, så fick det bli. Smög in på uteserveringen i klänning och röda läppar och kände mig som en desperat trebarnsmorsa med siktet inställt på potentiell plastfarsa. Tillbringade sedan cirka 45 minuter mol allena och blev efterhand mer bekväm. Vågade till och med titta runt på min omgivning vid ett flertal tillfällen. Återigen; bra träning.
Vaknade dagen efter upp på självaste afton och insåg att mina utsikter till en Pripps Blå-midsommar i stort sett var obefintliga. De jag i vanliga fall brukar gilla att umgås med var alla bortresta och brorsan jobbade eftermiddag. Vad göra? Följa upp succén från gårdagen och boka biljett till smygpremiären av Sex and the city, förstås! Notera singularis i ordet biljett. Jag tog mig i väg helt ensam på bio - något som länge varit min stora skräck. Kan något kännas mer tragiskt? Klockan 15:20 satte jag mig i biosalongen och avnjöt 2:25 lång tjejsmörja...och det kändes inte ens särskilt jobbigt. Inte tragiskt heller. Jag är botad! Mina karaktär är danad!
Nåväl. Vid halv nio-snåret var ensamkavalkaden över och brorsan dök över för lite sillande, dillande och fotbolls EM-ande. Det var trivsamt. God fortsättning!
Vaknade dagen efter upp på självaste afton och insåg att mina utsikter till en Pripps Blå-midsommar i stort sett var obefintliga. De jag i vanliga fall brukar gilla att umgås med var alla bortresta och brorsan jobbade eftermiddag. Vad göra? Följa upp succén från gårdagen och boka biljett till smygpremiären av Sex and the city, förstås! Notera singularis i ordet biljett. Jag tog mig i väg helt ensam på bio - något som länge varit min stora skräck. Kan något kännas mer tragiskt? Klockan 15:20 satte jag mig i biosalongen och avnjöt 2:25 lång tjejsmörja...och det kändes inte ens särskilt jobbigt. Inte tragiskt heller. Jag är botad! Mina karaktär är danad!
Nåväl. Vid halv nio-snåret var ensamkavalkaden över och brorsan dök över för lite sillande, dillande och fotbolls EM-ande. Det var trivsamt. God fortsättning!
(Färskpotäterna stod på spisen och gräddfilen i kylen. Jojo.)
Vredesmod
Jag har sett halvapor kommentera mer i bloggar än vad ni gör...
...era helapor.
...era helapor.
Lallerstedtsterror
Håhåjaja. Alla ni som ägnat all er tid åt att tycka synd om mig de senaste dagarna gjorde sannerligen helt rätt i detta. Den påtvingade gemensamma trivselaktiviteten var nämligen helt horribel - ja, ett av de värsta straff jag någonsin utsatts för. Jag funderar på att kontakta mitt fackförbund och gå vidare i ärendet. Mina mänskliga rättigheter stod på spel och jag kände mig djupt utsatt och kränkt. Såret jag bär i själen är djupt och kommer inte att läka inom någon överskådlig framtid. Hur kunde de? HUR?
Ja! Hur kunde de bara tvinga mig att...
...äta varmrätt och dessert på Gondolen? Ack! Smärta! Oh, smärta.
Ja! Hur kunde de bara tvinga mig att...
...äta varmrätt och dessert på Gondolen? Ack! Smärta! Oh, smärta.
Att tampas med sluttamp
Men åh. Det är två dagar kvar att arbeta innan sommarlovet och ändå känns det helt tröstlöst. Mycket irriterande känsla att ha huvudet på sommarlov och kroppen på arbetsplatsen. Försökte snika åt mig en välförtjänt kompdag på onsdag men där gick jag bet. Gemensam trivselaktivitet på eftermiddagen och alla ska delta. Gagaga. Vore man mån om min trivsel just nu skulle man befria mig. Höhö. Stackars mig, va? Va?
Helgen som gick var av trevligt slag. Hela lördagen gick åt till Where the action is och de aktiviteter som till detta spektakel hör. Arrangemanget var njutbart men möjligen något underdimensionerat. Tar man in 20 000 personer kanske man också ska ha utskänknings- och utfodringsmöjligheter för fler än 8 personer i taget. Jag tycker hur som helst att det verkar lämpligt. De luspudlarna beslagtog mitt paraply i entrén också. Vad är det för ett sätt? Jag har för mig att det kostade minst 29 spänn. Oh smärta.
Helgen som gick var av trevligt slag. Hela lördagen gick åt till Where the action is och de aktiviteter som till detta spektakel hör. Arrangemanget var njutbart men möjligen något underdimensionerat. Tar man in 20 000 personer kanske man också ska ha utskänknings- och utfodringsmöjligheter för fler än 8 personer i taget. Jag tycker hur som helst att det verkar lämpligt. De luspudlarna beslagtog mitt paraply i entrén också. Vad är det för ett sätt? Jag har för mig att det kostade minst 29 spänn. Oh smärta.
Plakat
Hujedamig vad många järn jag har haft i den berömda elden den senaste tiden. De allra flesta strikt jobbrelaterade, men också några synnerligen privata. Om vi ska ta det hela kronologiskt bör vi börja med Gotlandsresan - ett tredagarsspektakel tillsammans med skolans niondeklassare. Vi bodde i fashionabla lägenheter i Kneippbyn och ägnade oss åt allsköns svennebananigheter; Lummelundagrottorna, raukar, Fårö, korvgrillning, rövkrok. Ni vet dealen.
Nåväl. Hem kom därifrån jag förrförra lördagen, trött men någotsånär i ett stycke. Avnjöt en arbetsvecka och sedan var det dags för besök i hembygden. Två timmars vansinnesfärd med Karin i en VW Fox och sedan var jag på hemmaplan. Fick sällskap av drivor av FagerstaPosten och god mat och kunde sedan somna gott redan vid 21:30. Njutbart. Dagen därpå bar det av till Fagersta för ett besök på Green Man. Witchcraft stod på agendan och jag skulle ljuga mig blå om jag påstod att det var ett välbesökt arrangemang. Men bra lät det och dryckerna smakade som de skulle.
Därefter en jobbmåndag och sedan dags för ännu ett skolresespektakel - denna gång tillsammans med klass 8. Vi for tillsammans till Vaxholm och avverkade någon timmes Fångarna på Kastellet. Efter detta inkvarterades vi på en camping och njöt tillsammans av grillade kycklingkorvar (muslimer i bagaget!), minigolf och ett och annat iskallt bad. Inte så pjåkigt, men vid det här laget började jag bli rejält trött på att ägna all min fritid åt att räkna elever och vråla lägg aaaaaav! Det finns så mycket annat som är trevligare att göra. Ju.
Överlevde även denna pärs och kunde återgå till normalt förvärvsarbete på torsdagen. Denna dag avrundades med niornas lunch. Några finfina tal hölls och den vanligtvis så cyniska jag satt faktiskt periodvis med tårar i ögonvrån. Det kommer bli ganska tråkigt att vinka av de där små gynnarna på onsdag.
Igår tog jag pendeln till Rättspsyk i Huddinge med picnickorgen i högsta hugg. Okonventionellt val av plats tänker den uppmärksamme läsaren kanske, men det är helt sanningsenligt. Broder Mikael passade nämligen på att ta sin mentalskötarexamen och vad vore jag väl för en syster (och Helen för en flickvän) om vi inte uppvaktade honom med stil och finess? En finfin dag, sanna mina ord. Finfin.
Nåväl. Hem kom därifrån jag förrförra lördagen, trött men någotsånär i ett stycke. Avnjöt en arbetsvecka och sedan var det dags för besök i hembygden. Två timmars vansinnesfärd med Karin i en VW Fox och sedan var jag på hemmaplan. Fick sällskap av drivor av FagerstaPosten och god mat och kunde sedan somna gott redan vid 21:30. Njutbart. Dagen därpå bar det av till Fagersta för ett besök på Green Man. Witchcraft stod på agendan och jag skulle ljuga mig blå om jag påstod att det var ett välbesökt arrangemang. Men bra lät det och dryckerna smakade som de skulle.
Därefter en jobbmåndag och sedan dags för ännu ett skolresespektakel - denna gång tillsammans med klass 8. Vi for tillsammans till Vaxholm och avverkade någon timmes Fångarna på Kastellet. Efter detta inkvarterades vi på en camping och njöt tillsammans av grillade kycklingkorvar (muslimer i bagaget!), minigolf och ett och annat iskallt bad. Inte så pjåkigt, men vid det här laget började jag bli rejält trött på att ägna all min fritid åt att räkna elever och vråla lägg aaaaaav! Det finns så mycket annat som är trevligare att göra. Ju.
Överlevde även denna pärs och kunde återgå till normalt förvärvsarbete på torsdagen. Denna dag avrundades med niornas lunch. Några finfina tal hölls och den vanligtvis så cyniska jag satt faktiskt periodvis med tårar i ögonvrån. Det kommer bli ganska tråkigt att vinka av de där små gynnarna på onsdag.
Igår tog jag pendeln till Rättspsyk i Huddinge med picnickorgen i högsta hugg. Okonventionellt val av plats tänker den uppmärksamme läsaren kanske, men det är helt sanningsenligt. Broder Mikael passade nämligen på att ta sin mentalskötarexamen och vad vore jag väl för en syster (och Helen för en flickvän) om vi inte uppvaktade honom med stil och finess? En finfin dag, sanna mina ord. Finfin.
Glaset är halvfullt
Eftersom jag inte direkt är någon pangpuma à la Brigitte Bardot gäller det för mig att kompensera mina utseendeproblem. Detta gör jag huvudsakligen medelst make-up, örhängen, halsband, en och annan kjol och lite annat tingel-tangel. Bonusvarianten för dagen var nagellack - ett rosa sådant som i sanningens namn var mer än en smula sargat efter helgens bravader. Detta hindrade emellertid inte en hoper lågstadiebrudar från att springa fram till mig på lunchrasten:
-Fröken, frööööööken! Får vi se på dina naglar?
...varpå fröken lydigt sträcker fram händerna...
-Oooooooooh, guuuud vad fin fääääärg!
-Ja, det kanske kunde ha varit fint om inte färgen hade varit så avskavd...
-Men...det är rätt så mycket färg kvar, fröken!
Oh. Jag måste umgås mer med dem. De kan nog lära mig ett och annat om livet.
-Fröken, frööööööken! Får vi se på dina naglar?
...varpå fröken lydigt sträcker fram händerna...
-Oooooooooh, guuuud vad fin fääääärg!
-Ja, det kanske kunde ha varit fint om inte färgen hade varit så avskavd...
-Men...det är rätt så mycket färg kvar, fröken!
Oh. Jag måste umgås mer med dem. De kan nog lära mig ett och annat om livet.
Familjehemligheter
Söndag eftermiddag och mamma-MysticQ har varit på besök hela helgen. Hon slog an tonen för hela spektaklet rätt bra i fredags eftermiddag när jag kom hem från jobbet;
Scenario 1:
MQ: Hej mamma, vad fint du har gjort det! (mamma älskar att utföra hushållsnära tjänster. Hon så gott som tjatade sig till att få putsa mina fönster - och vad vore väl jag för en dotter om jag förvägrade henne den njutningen?)
MammaMQ: Jaa, jag har slitit hela dagen. Ser du? Man kan SE ut genom fönstren. Alla golv är torkade. Jag har röjt lite i hallen också. Värst vad rörigt du hade det på hatthyllan. Hur kan du ha det så? Jag slängde två par skor, också.
MQ: VAD SA DU ATT DU GJORDE, SA DU?
...och hon följde upp succén med...
Scenario 2:
(Inramning: Åhlénsbutik, Skanstull, tidig fredagkväll)
MQ: *sniff sniff* Har du lånat min parfym?
MammaMQ: Näe, jag har ingen parfym på mig idag.
MQ: *sniff sniff* Jag känner igen doften så jätteväl. Då är det väl kärringen bakom oss som har samma.
MammaMQ: Det måste det vara. Det enda parfymerade jag har på mig är handkräm. Den som stod i ditt badrumsfönster.
MQ: HANDKRÄM? HANDKRÄM? MIN REDKENINPACKNING FÖR 400 SPÄNN?
Jag har sagt det förr och jag säger't igen. Mamma - I love you.
Scenario 1:
MQ: Hej mamma, vad fint du har gjort det! (mamma älskar att utföra hushållsnära tjänster. Hon så gott som tjatade sig till att få putsa mina fönster - och vad vore väl jag för en dotter om jag förvägrade henne den njutningen?)
MammaMQ: Jaa, jag har slitit hela dagen. Ser du? Man kan SE ut genom fönstren. Alla golv är torkade. Jag har röjt lite i hallen också. Värst vad rörigt du hade det på hatthyllan. Hur kan du ha det så? Jag slängde två par skor, också.
MQ: VAD SA DU ATT DU GJORDE, SA DU?
...och hon följde upp succén med...
Scenario 2:
(Inramning: Åhlénsbutik, Skanstull, tidig fredagkväll)
MQ: *sniff sniff* Har du lånat min parfym?
MammaMQ: Näe, jag har ingen parfym på mig idag.
MQ: *sniff sniff* Jag känner igen doften så jätteväl. Då är det väl kärringen bakom oss som har samma.
MammaMQ: Det måste det vara. Det enda parfymerade jag har på mig är handkräm. Den som stod i ditt badrumsfönster.
MQ: HANDKRÄM? HANDKRÄM? MIN REDKENINPACKNING FÖR 400 SPÄNN?
Jag har sagt det förr och jag säger't igen. Mamma - I love you.
Connoisseurs guldkort ligger och skräpar på dörrmattan
Näe hörni, om man skulle ta och dra sig tillbaka så här på ålderns höst? Säga upp sig från jobbet, köpa andelslägenhet i Marbella, konsumera brietårtor på daglig basis...ja, så där lite allmänt leva livets glada. Det är jag väl värd?
Jag ser sannerligen inga som helst hinder till detta. Efter att ha besökt www.bloggvarde.se kan jag självbelåtet konstatera att min blogg (och i förlängningen jag) är god för inte mindre än...
Jag ser sannerligen inga som helst hinder till detta. Efter att ha besökt www.bloggvarde.se kan jag självbelåtet konstatera att min blogg (och i förlängningen jag) är god för inte mindre än...
Vad sa ni nu?
80s must die
Oh jösses. Roligaste uttalandet alla kategorier den här veckan stod en cirkus 10-årig pojkvasker för. Vi hade svensklektion och läste en text om en pojke vid namn Ola som går på diskotek och dansar med en flicka vid namn Camilla. Plötsligt smalnar pojkvaskerns ögon och han ser misstänksamt på mig:
-Brukar du gå på disko, fröken?
-Ja, det händer faktiskt.
-Men ÅÅÅÅÅH, det är ju bara SÅ 80-tal.
Undrar om Finlandsfärja är coolare? Ska höra med honom i morgon. Skepp ohoj!
-Brukar du gå på disko, fröken?
-Ja, det händer faktiskt.
-Men ÅÅÅÅÅH, det är ju bara SÅ 80-tal.
Undrar om Finlandsfärja är coolare? Ska höra med honom i morgon. Skepp ohoj!
PJ Dasonas återkomst
Jag har vid upprepade tillfällen blivit kallad Princip-Judas av min käre broder. Detta gulliga namn anspelar något på min ibland ganska inkonsekventa inställning till livet. Kort sagt; jag är fullt kapabel att säga en sak och göra en annan. Ja. Tycker den kanaljen, i alla fall.
Jag har ivrigt förnekat detta inför mig själv - fnyst med eftertryck när det påtalats och vänt bort min blick i avsky. Jag inkonsekvent? Näe. Han måste blanda ihop mig med någon annan syrra. För visst är jag väl ett under av stringens? Visst? Ja. Ja!
Jag bokade en kryssning igår.
Jag åker på fredag.
Jag lovade mig själv i mars att aldrig någonsin stiga på ett sådant fartyg igen.
Jag sa till mig själv att maj blir vit.
Jag? Princip-Judas?
Jag?
Jag? Ja.
Fan.
Jag har ivrigt förnekat detta inför mig själv - fnyst med eftertryck när det påtalats och vänt bort min blick i avsky. Jag inkonsekvent? Näe. Han måste blanda ihop mig med någon annan syrra. För visst är jag väl ett under av stringens? Visst? Ja. Ja!
Jag bokade en kryssning igår.
Jag åker på fredag.
Jag lovade mig själv i mars att aldrig någonsin stiga på ett sådant fartyg igen.
Jag sa till mig själv att maj blir vit.
Jag? Princip-Judas?
Jag?
Jag? Ja.
Fan.
Junilistan
Hm. Min kreativitet flödar över just nu. Det här är ju nästa vattentäta grepp att ta till när bloggkoman sätter in - en fullkomligt meningslös lista till ingens intresse och allas belåtenhet:
Nämn något som gjorde dig glad igår: Telefonsamtal från Helen just när lunchpaniken börjat växa sig som störst
Vad gjorde du kl 08 imorse: Sov som en spädgris på Valium
Vad gjorde du för 15 min sedan: Tog sista bettet på frukostmackan (extrem fullkorn med kalkon)
Det sista du sa högt: "Älskar dig!" (till mamma, vem annars?)
Det senaste någon sa till dig: "Tacka fan för det"
Vad var det senaste du åt: Nämnda frukostsmörgås
Vad var det senaste du köpte: Ett par pumps som jag inte kan gå i
Vad är det för färg på din ytterdörr: Ljusgrå, Kumlabunkerstyle
Vad är det för väder hos dig nu: Halvbra
Godaste glassmaken: Allt som ger mig rondör uppskattar jag
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Snäppet mer än jag tror på tomten
Sover du tungt: Spädgris, sa jag ju
Drömmer du mardrömmar: Inga monstruösa
Favoritklädsel: Klänning och kulörta strumpbyxor
Favoritlåt just nu: Neil Young: "Natural beauty"
Vad ser du om du tittar till höger: Min pyttelilla djembetrumma från Togo
Vad gör dig glad just nu: Att sommaren närmar sig
Vad ska du göra härnäst: Duscha av mig det värsta
Höger eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Ganska mediokert
Favoritgodis: Choklad, naturchips och smågodis rent allmänt
Kläder just nu: Plommonlila morgonrock i fleece. Stilikon? Ja.
Sommarplaner: Jadu. Tvenne NFAA-spelningar. Möjligen en Korfutripp. Allmänt slöande.
Hur många kuddar sover du med: Fyra.
Spelar du något instrument: Gitarrvirtuos
Morgon eller nattmänniska: Konstant dödstrött
Vad är viktigast för dig: Hälsa, kärlek och sånt hippietjafs
Är du kittlig: Panik
Snarkar du: Ni har inga bevis!
Stjärntecken: Våg
Stökigt eller välstädat: Välstädat. Det ser ju så mycket trevligare ut, hörni.
Längtar du mest efter just nu: 18:e juni, tror jag bestämt. En kopp kaffe vore också gott. Hm.
Nämn något som gjorde dig glad igår: Telefonsamtal från Helen just när lunchpaniken börjat växa sig som störst
Vad gjorde du kl 08 imorse: Sov som en spädgris på Valium
Vad gjorde du för 15 min sedan: Tog sista bettet på frukostmackan (extrem fullkorn med kalkon)
Det sista du sa högt: "Älskar dig!" (till mamma, vem annars?)
Det senaste någon sa till dig: "Tacka fan för det"
Vad var det senaste du åt: Nämnda frukostsmörgås
Vad var det senaste du köpte: Ett par pumps som jag inte kan gå i
Vad är det för färg på din ytterdörr: Ljusgrå, Kumlabunkerstyle
Vad är det för väder hos dig nu: Halvbra
Godaste glassmaken: Allt som ger mig rondör uppskattar jag
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Snäppet mer än jag tror på tomten
Sover du tungt: Spädgris, sa jag ju
Drömmer du mardrömmar: Inga monstruösa
Favoritklädsel: Klänning och kulörta strumpbyxor
Favoritlåt just nu: Neil Young: "Natural beauty"
Vad ser du om du tittar till höger: Min pyttelilla djembetrumma från Togo
Vad gör dig glad just nu: Att sommaren närmar sig
Vad ska du göra härnäst: Duscha av mig det värsta
Höger eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Ganska mediokert
Favoritgodis: Choklad, naturchips och smågodis rent allmänt
Kläder just nu: Plommonlila morgonrock i fleece. Stilikon? Ja.
Sommarplaner: Jadu. Tvenne NFAA-spelningar. Möjligen en Korfutripp. Allmänt slöande.
Hur många kuddar sover du med: Fyra.
Spelar du något instrument: Gitarrvirtuos
Morgon eller nattmänniska: Konstant dödstrött
Vad är viktigast för dig: Hälsa, kärlek och sånt hippietjafs
Är du kittlig: Panik
Snarkar du: Ni har inga bevis!
Stjärntecken: Våg
Stökigt eller välstädat: Välstädat. Det ser ju så mycket trevligare ut, hörni.
Längtar du mest efter just nu: 18:e juni, tror jag bestämt. En kopp kaffe vore också gott. Hm.
Heureka
Men åh. Det är ju nästan löjligt enkelt när jag tänker på det. Så här gör andra bloggerskor när de har kortslutning i hjärnkontoret - slänger ut en i smutsig spegel tagen slumpvis bild på en outfit...och det tunga uppdateringsoket är väck för den dagen. Voilà:
My heart goes boom-boom
Jag satt härom dagen och tänkte igenom möjliga vägar vidare från läraryrket, om jag en dag skulle få dåndimpen och tröttna. Journalist, tänkte jag. Författare, kanske. Skribent. Kåsör. Allt som poppade upp i mitt huvud innefattade skrivande på ett eller annat vis. Inte så konstigt kanske eftersom jag ser just detta som en av mina få verkliga talanger. Tydligen ni också eftersom ni är här var eviga dag och snokar.
Men vänta nu...förutsätter inte alla dessa möjliga vägar vidare från läraryrket att man kan upprätthålla en skapandeprocess - något tätare än med tvåveckorsintervaller? Har jag inte med denna blogg bevisat att jag är oförmögen till detta? Jag tror det. Skomakare - bliv vid din läst, heter det ju. Lärare - bliv vid din kateder!
Det är en ganska stukad MysticQ som sitter vid sin dator och svettas just nu. Jag har de senaste veckorna lidit av något för mig både obehagligt och ovanligt; nämligen stress. Stört omöjligt har det varit för mig att varva ner, andas lugnt och stänga ner högvarvet på hjärnan. Hjärtat har klappat som på en jagad hamster och resten av kroppen har svarat med att skapa helt oförtjänta finnar, ryckningar i ena ögonlocket och en ren allmän känsla av att vilja krypa ur skinnet och dra. Synnerligen olustigt och jag hoppas innerligt att denna långhelg fylld av ingenting kommer få mig på rätt köl igen. Det känns så fånigt att behöva köpa avslappningsövningar på CD.
Men vänta nu...förutsätter inte alla dessa möjliga vägar vidare från läraryrket att man kan upprätthålla en skapandeprocess - något tätare än med tvåveckorsintervaller? Har jag inte med denna blogg bevisat att jag är oförmögen till detta? Jag tror det. Skomakare - bliv vid din läst, heter det ju. Lärare - bliv vid din kateder!
Det är en ganska stukad MysticQ som sitter vid sin dator och svettas just nu. Jag har de senaste veckorna lidit av något för mig både obehagligt och ovanligt; nämligen stress. Stört omöjligt har det varit för mig att varva ner, andas lugnt och stänga ner högvarvet på hjärnan. Hjärtat har klappat som på en jagad hamster och resten av kroppen har svarat med att skapa helt oförtjänta finnar, ryckningar i ena ögonlocket och en ren allmän känsla av att vilja krypa ur skinnet och dra. Synnerligen olustigt och jag hoppas innerligt att denna långhelg fylld av ingenting kommer få mig på rätt köl igen. Det känns så fånigt att behöva köpa avslappningsövningar på CD.
