Latent Skitsmal

Jajamensan, nu är det höstlov. Har firat det hela storslaget hela morgonen och förmiddagen genom att göra i stort sett ingenting. Eller jo, att reta mig på en bekant från mitt förflutna har jag minsann hunnit med. En ansiktsmask och en hårinpackning också. En disk med. Vid närmare eftertanke är nog denna lördag den mest produktiva på länge.

Hade en intressant after work-upplevelse igår tillsammans med några kollegor. Efter en tjyst middag på Helenes kajkade vi runt och letade efter en lämplig pub kring Mariatorget. Kollega S kom plötsligt med genidraget: Jag vet! Det finns en trevlig pub inne på Södra station, den kan vi ta! Sagt, hört och gjort. Vi rasslade dit i brist på andra uppslag.

Synen som mötte mig inne på pendeltågshaket Lilla Wien tog andan ur mig. Många adjektiv kan jag komma på som passar på nämnda sylta, men trevlig är defintivt inte ett av dem. Mer passande epitet vore i stället tragisk, läskig, vidrig, svennig in absurdum och tragisk en gång till. Pissdåligt bluesband som stod och malde på scenen. Överförfriskad kvinna i medelåldern som porrdansar iklädd i något som enbart i hennes hjärna och garderob skulle kunna passera som läckert. 35-kronors-bärs-marinerade fullgubbar som ivrigt kollar på med något fuktigt i blicken. Och - kanske mest förfärande av allt; två förälskade par som höll händer och såg varandra djupt i ögonen. På Lilla Wien. Så kär blir jag nog aldrig.