Latent Skitsmal

Jag har just ägnat dryga 30 minuter åt att leta efter mina glasögon. Sådant känns så jäkla Papphammar att det är med största tvekan jag publicerar det. Ni kommer med största sannolikhet att kunna använda det emot mig. De låg i badrummet, så klart.

Jag har haft en utomordentligt trevlig helg. Efter jobbet i fredags hämtade jag upp en ganska sliskig kille vid Sergels torg och tillbringade sedan hela eftermiddagen och kvällen tillsammans med honom och en kille till. Vi gjorde tacos utan likdelar (jobbigt för mig som anser att något måste ha dött för att det ska bli riktigt gott), drack öl och spelade TP - att jag vann stort behöver väl knappast nämnas. Spelar man mot folk som tror att Mahatma Gandhi är en buddhistisk ikon så har man inte så mycket att frukta. Kallt kunde jag håva in segern, således.

Lördagen tillbringades till stor del på stan tillsammans med två tvivelaktiga figurer. Vi åt lunch på ett indiskt ställe som jag ogärna återvänder till. Personalen hade uppenbara kommunikationssvårigheter och det är ett under över alla under att jag inte fick in moderkaka med efterbörd i mango chutney eller något annat lika aptitretande. På kvällen ägnade jag mig åt rusdrycker, punkspelning och därefter ett besök på Debaser. Blev min vana trogen paniktrött efter ett tag och wobblade iväg mot tunnelbanan, som sin vana trogen endast erbjöd en avgång mot Hagsätra. Jag fick leva med det eftersom jag längtade hem väldigt starkt. Avstigning Gullmarsplan; en nu väldigt bekant plats för mig. Dock inte så bekant att jag valde rätt utgång. På något outgrundligt vis hamnade jag i arenaområdet och fick gå runt hela jäkla Globen fem varv för att komma hem och i säng. Idag mår jag precis såsom en drottning förtjänar.