Latent Skitsmal

Jaha. Nu är jag här igen, vid något bättre vigör än när ni sist hörde av mig. Jobbcirkusen börjar skärpa till sig lite och bli mer uthärdlig och jag kan så sakteliga återta min ursprungliga personlighet. Skönt att inte ligga och flämta på kvällarna med den där stressfisken hoppande i bröstkorgen och med schemaläggning på repeat i hjärnbalken. Nåväl. Trots denna upphämtning av mina livsvillkor är jag ivrigare än någonsin att hitta lärarjobb i Stockholm. Annonseringarna som görs gäller än så länge endast höstterminen; så jag har min vana trogen valt att ligga steget före och skickat ut en hög mejl till alla möjliga och omöjliga arbetsgivare och beskrivit min förträfflighet. 22 stycken. Jag har fått två svar, varav ett verkade rätt lovande - om än på intet vis bindande. En skola cirka två millimeter från en möjlig framtida bostad som jag kors i taket kanske, kanske, kanske kan få hyra. Ja. Kanske. Påstår man något annat så går det åt helvete. Det, min vänner, är sann optimism! Av empirisk härkomst, ska tilläggas.

Helgen tillbringades i arbetsläger. Broder Fakta valde att ta sitt pick och pack och flytta till nämnda huvudstad och jag och mamma Wettex sattes på att städa ur lägenheten. Jag fick dessförinnan också det hedervärda uppdraget att vara smågrejsansvarig när själva flyttkånkandet skulle ske. Hårt arbete mellan klockan 08 och 17, således. Städade så svetten sprutade i sju timmar och lämnade lägenheten med en segerviss känsla av att den nog aldrig tidigare varit så ren.

Trodde jag, ja. Hyresvärd John Ekströms bygg var inte riktigt av samma åsikt. Alls. En skopa ovett var vad vi fick. Grova missar. I städsammanhang oförlåtligt agerande. Vi hade i vår totala nonchallans glömt att avlägsna de tre fingeravtryck som fanns på toalettdörren. Som de obotliga tattare vi är hade vi också lämnat en glasyta vid spisen flammig.

Vi borde tvångsavrättas. Minst. Två Danielssons mindre och en nöjd hyresvärd. Win/win.