Nödslakt
Idag är det dags för fika- och planeringsmöte inför den stora 30-årsfest som ska gå av stapeln den 30:e (vad annars?) september. Vi är fem purunga flickor som tillsammans ska hålla likvaka och fira av denna glädjens dag; med hjälp av 140 inbjudna personer, tre band, en hyrd lokal och förhoppningsvis en och annan drink. Det blir nog trivsamt.
Mindre trivsamt blir det två veckor senare, då det är dags för mig att verkligen fylla år. Den 13:e oktober. Fredagen den 13:e oktober. Sug på den ni. Det har jag gjort i snart tio år. Hur fasiken beter man sig för att känna sig värdig en sådan dag? Festen är avklarad och i de flestas ögon är jag redan en 30-taggare - utom för dem på jobbet. Jag kommer få gå omkring en hel dag på jobbet och fylla 30. Maken till terror kan jag knappt tänka mig. Gratulationer, födelsedagssånger, (negativ) uppmärksamhet. Fy fan. Chanserna till att det inte ska läcka ut är minimala. Ungarna i klassen frågar när man fyller år var och varannan dag och arbetslagsledaren antecknar det i sin kalender. Sjukskrivning? Tjänstledigt? Nödslakt?
Hehe, möjligen kommer du att behöva nödslaktas efter 150-årsfesten. Minns med smärtande pannlob min egen 30-årstillställning (hyrde övervåningen på kårhuset i Sundsvall) och alla, och då menar jag alla, som ville bjuda på både det ena och det andra. Usch vad snurrigt det blev. Och usch vad söndagen var jobbig. Jag hade föredragit ett nackskott framför städningen av lokalen. Det var mindre kul.
hörrudu raring. du fyller år exakt en vecka innan mig, och det är inte illa det ;)
Svara dem med födelsedatum i hexadecimal form och hoppas att de är okunniga om digitalteknik och programmering? Skicka Nisse från manpower till skolan den dagen och åk på spa med avstängd mobil?
Singoalla: Vad sägs om att bli väckt av en barnkör nedanför balkongen den 20:e? ;)
dtk.
våga bara :)
DTK - Haha, det räcker nog om jag säger det på engelska.
