Kunde Stalin kan väl du
En helsikes massa tjat om Patrik och Sven i dagarna. Måste inflika att jag, om jag hade varit tidningsanställd, hade smällt upp betydligt större rubriker om det hade visat sig att en kille som Patrik, i ett land som Brasilien, aldrig någonsin hade dragit upp en lina. Men, men, det hör väl till mitt cyniska sinnelag. Sverige är i chock. Knarkchock. Inte jag.
En vecka på jobbet har passerat utan större obehag. Visserligen inte alldeles behagligt att vakna av mobilens ilskna läte, men inte heller så vidrigt att jag övervägt kvävning medelst kudde. Men det kommer nog. Min arbetslust fick dock sig en rejäl skjuts i måndags morse; då rektorn samlade alla till upptaktsmöte och försökte ge oss sin vision för framtiden. Taktiken för detta var en "innehållsdeklaration för skolan" - ett försök att beskriva i vilken riktning hon önskade att vi alla skulle arbeta. Så långt allt väl. Jag var inte vidare överraskad över att höra ord som kunskap, lärande, trygghet och glädje. Jag är ju professionell och rutinerad, du vet. Desto mer överraskad blev jag när B, en lärarinna som funnits på skolan sedan Dackefejdens dagar, bryter in och tar ordet mitt i en lång harang om föräldramedverkan:
Jag har läst en hel del i sommar. Till exempel har jag läst en bok om Stalin, den röde tsaren. Och kan ni tänka er; fast han var så upptagen med alla sina rensningar hade han ändå tid att komma hem på kvällarna och hjälpa sin dotter, lilla Svetlana, med läxorna. Tänk att till och med han kunde det!
Ja, vem hade väl kunnat tro att man skulle få en helt ny förebild inom utbildningsväsendet så där hux flux? Jag gjorde således slag i sak och tryckte upp t-shirtar till mina elevers föräldrar.
Kunde Stalin kan du!
En vecka på jobbet har passerat utan större obehag. Visserligen inte alldeles behagligt att vakna av mobilens ilskna läte, men inte heller så vidrigt att jag övervägt kvävning medelst kudde. Men det kommer nog. Min arbetslust fick dock sig en rejäl skjuts i måndags morse; då rektorn samlade alla till upptaktsmöte och försökte ge oss sin vision för framtiden. Taktiken för detta var en "innehållsdeklaration för skolan" - ett försök att beskriva i vilken riktning hon önskade att vi alla skulle arbeta. Så långt allt väl. Jag var inte vidare överraskad över att höra ord som kunskap, lärande, trygghet och glädje. Jag är ju professionell och rutinerad, du vet. Desto mer överraskad blev jag när B, en lärarinna som funnits på skolan sedan Dackefejdens dagar, bryter in och tar ordet mitt i en lång harang om föräldramedverkan:
Jag har läst en hel del i sommar. Till exempel har jag läst en bok om Stalin, den röde tsaren. Och kan ni tänka er; fast han var så upptagen med alla sina rensningar hade han ändå tid att komma hem på kvällarna och hjälpa sin dotter, lilla Svetlana, med läxorna. Tänk att till och med han kunde det!
Ja, vem hade väl kunnat tro att man skulle få en helt ny förebild inom utbildningsväsendet så där hux flux? Jag gjorde således slag i sak och tryckte upp t-shirtar till mina elevers föräldrar.
Kunde Stalin kan du!
Kommentarer
Postat av: Berija
Man behöver knäcka lite ägg för att göra en omelett.
Trackback
