Latent Skitsmal

Söndagsångest verkar vara ett nedärvt beteende. Åtskilliga gånger idag har jag fått den för söndagar så typiska ångestilningen i magen - för att sedan inse att jag är ledig hela veckan och alls icke behöver oja mig över tidiga morgnar och kvistiga utvecklingssamtal. Märkligt det där.

Regnet vräker ner och det är helt OK för min del. Sex månader med snö känns ju trots allt lite...eh...overkill.

Traumatisk upplevelse igår på stan. Insåg att jag i min ägo har få, eller kanske inga, bh:ar som är värda namnet. Bysthållarfunktionen är, efter åtskilliga tvättar, sedan länge passé. Det är mer fråga om förvaring än stöd. Hur snyggt det är kan ni ju lista ut själva. Således blev gårdagens projekt att hitta nya, fräcka påsar att hänga mina brön i. Och vilket projekt sen! Jag vandrade affär ut och affär in. Provade, suckade, svettades och led. Är det jag eller bh:arna som var felkonstruerade? Passade gjorde de fan i mig inte. Gav de inte dubbla behag så hade de push down-effekt. Att accentuera längden på brösten var inte riktigt vad jag ville åstadkomma - man när ju ändå ett visst hopp om att någon en mörk kväll ska avlägsna tröjan och då är ju inte skogaholmslimpor vad man vill ha att bjuda på.

Nåväl. Efter i runda slängar två timmar nådde jag äntligen resultat. Provade länge och väl i provrummet, och hittade faktiskt en modell som mer skapade en illusion av frallor än av Bergis. Wohoo! Memorerade storleken (75 E), gick för att hänga tillbaka de andra och...lyckades glömma vilken av dem det var som passade. Idiot! Med provrumskön i färskt minne chansade jag på en och gick och betalade.

Och nu! ( . ) ( . )

Jorå.