Latent Skitsmal

Jag vet, jag vet. Man ska inte skratta åt sina egna skämt, och man ska definitivt inte återanvända dem (trots att recycling ligger i tiden) och basunera ut dem så sent som en dag efter att de såg dagens ljus. Jag gör det ändå, ty jag går fortfarande och myser över min egen komiska briljans. Varför skulle jag inte? Ingen annan gör det ju åt mig. Nåväl. Igår hade en relativt avlägsen bekant följande som facebookstatus:

Ännu är inte den sista idioten född!

Given MQ-respons:

Ska du bli pappa?

Jag köpte två skivor idag, eftersom jag är av den alltmer sällsynta typen som tycker att man bör göra det då och då -  för att i någon mån bidra till att inte hela den industrin faller död ner. Mappar och mp3-filer på datorn räknas heller inte som musiksamling. Tycker jag. Dessutom ser det så trevligt ut  med skivryggar i hyllorna. Kom i samma veva som inköpet gjordes osökt att tänka på en konversation jag hade med en elev strax före påsklovet, angående den nu så aktuella ipred-lagen:

MQ i lärartappning: Du har väl hört om den nya lagen?
Slumpvis elev född på 90-talet: Öh näe.
MQ i näbbstövlar, fjällrävenrygga och praktisk jacka: Jo, den som gör att det blir mycket lättare att få tag på nedladdare?!
Slumpvis elev med gissningsvis inte jättediger skivsamling: Nej, det har jag inte.
MQ med kaffeandedräkt och rank xeroxdoftande kläder: Jodu, nu får du allt passa dig om du tänker fortsätta ladda ner.
Slumpvis elev som inte tror sina öron: VAAAA? Men hur ska jag nu kunna se på film och lyssna på musik?!?

Ja, se 90-talister...