Princip-Judas
Jaha. Debaser. Jaha.
Pepes Bodega
Jamen dåså. Nu har jag då äntligen lämnat ifrån mig sisådär 7-8 rör blod till laboratoriet. Mindre njutbart. Det ska bli synnerligen intressant att se om de tänker slarva bort dem eller tappa dem i golvet. Något krångel räknar jag iskallt med.
Jag har haft en i övrigt väldigt behaglig dag på stan. Strosade i maklig takt från Södersjukhuset via Skanstull till city och var på det hela taget väldigt belåten. Fasiken vad jag gillar den här stan! Lyckades inhandla en svart poloklänning och ett par stiliga strumpbyxor till fredagens stora event; Maris första fylla sedan graviditeten. Det spektaklet går av stapeln i Fagersta och jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Jag får nog hålla minst ett öga på henne. Resten av helgen ska jag tillbringa i horistontalläge i föräldrahemmet tillsammans med senaste månadens skörd av Fagerstaposten.
I afton väntar Sällskapsresan Mania på Johan Printz väg. Jag och broder Fakta ska inleda vår svennebananuppvärmning inför Gran Canaria med: a) filmen Sällskapsresan, b) tacos, c) mojitos och d) en utgång av rang. Vart kosan bär är oklart - men jag hoppas intensivt på att det inte blir Debaser som vanligt. Ska vi följa kvällens tema borde det väl bli La Isla eller Golden Hits...men riktigt så långt är jag inte beredd att gå. Än.
Jag har haft en i övrigt väldigt behaglig dag på stan. Strosade i maklig takt från Södersjukhuset via Skanstull till city och var på det hela taget väldigt belåten. Fasiken vad jag gillar den här stan! Lyckades inhandla en svart poloklänning och ett par stiliga strumpbyxor till fredagens stora event; Maris första fylla sedan graviditeten. Det spektaklet går av stapeln i Fagersta och jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Jag får nog hålla minst ett öga på henne. Resten av helgen ska jag tillbringa i horistontalläge i föräldrahemmet tillsammans med senaste månadens skörd av Fagerstaposten.
I afton väntar Sällskapsresan Mania på Johan Printz väg. Jag och broder Fakta ska inleda vår svennebananuppvärmning inför Gran Canaria med: a) filmen Sällskapsresan, b) tacos, c) mojitos och d) en utgång av rang. Vart kosan bär är oklart - men jag hoppas intensivt på att det inte blir Debaser som vanligt. Ska vi följa kvällens tema borde det väl bli La Isla eller Golden Hits...men riktigt så långt är jag inte beredd att gå. Än.
Finnfläng
Nu ska jag berätta en sedelärande historia om sjukvården i Sverige. Jajamensan. Jag har ju tidigare förtäljt för er om mina till-och-från-besvär med finnar på hakan. Jag avslöjade också att en doktor antytt att detta kunde ha att göra med mina hormoner och äggstockar. Det är tydligen en ganska vanlig bakomliggande faktor då det kommer till acne i vuxen ålder. Nåja, en dag häromsistens tog jag mig iväg till en gynekolog för att ta reda på om mina äggstockar har något fuffens för sig. Detta fuffens kan också betecknas PCO - polycystiska ovarier.
Gynekologen jag besökte var ett under av stress och otydlighet men jag lyckades åtminstone uppfatta att han på ultraljudet inte kunde se något väldigt suspekt men att han ville att jag för säkerhets skull också skulle ta ett blodprov. När det var gjort skulle jag återkomma till honom via mejl och därifrån eventuellt dra saken vidare. Här följer vår givande mejlkonversation:
Hej XXX
Jag var på besök hos dig för en dryg månad sedan och berättade om mina besvär med (hormon-)finnar och på hakan och att jag hade blivit rådd av min husläkare att gå till gynekolog och kolla upp eventuell PCO innan något ytterligare kan ske. Jag har inga andra av de typiska PCO-besvären men jag misstänker ändå starkt att det hela är hormonellt betingat. Du erbjöd dig då att skriva ut något hormonpreparat men jag ville avvakta blodprov.
För en vecka sedan gick jag till er och tog ett blodprov och jag antar att resultaten har kommit nu. Jag är självklart nyfiken på dem och vad de visar. Jag vill också fråga om möjligheten att få något lämpligt preparat utskrivet för i första hand min huds skull - även om testen inte skulle visa på PCO. Jag har nämligen provat så många andra preparat, både receptbelagda krämer och tetracykliner, alla utan resultat. Jag misstänker att det hela kommer "inifrån" och måste behandlas med hormoner på något sätt. Vore detta möjligt? Vad i så fall?
Tacksam för svar, mvh MysticQueen
Och så det inte helt innehållsrika svaret:
Hej!
Ditt U-ljud antyder PCO
Dina prover visar: vare sig...
Ett sätt att behandla är Diane dvs hormoner, som också fungerar som pp
Vill du pröva eller ej.
Vänligen XX
Varpå jag...
Hej!
Vare sig? Förtydliga gärna..
Jag har hört om Diane och skulle gärna testa dem, men det finns ett aber i frågan. Både min mamma och mormor har råkat ut för blodpropp...så då antar jag att pp inte är en så bra lösning för mig? Eller?
Vänligen MysticQ
Varpå han...
Nej!
Dock kan man testa dig föra tt se om DU har ökad risk.
Jag skickar en remiss till vårt labb Öppet, 09-11, Plan 4
Med vänlig hälsning XX
Varpå en vid det här laget ganska förgrymmad jag...
Så det finns inget annat man kan prova som inte är farligt för en "eventuellt blodproppsbenägen"?
...men...jo, klart jag kan testa mig för det också. Det blir så många turer bara...
Och till sist - den supertydlige gynekologens slutkläm:
Tack för informationen!
Ja, vad gör man? Jag gjorde det enda som möjligen kunde hjälpa mig - jag tog mig idag iväg till det öppna labbet för att kontrollera mitt blod. Väl där får jag informationen att de inte kunde utföra sådana tester eftersom de är mycket speciella (detta trots att gynekologen remitterat mig dit!). Jag kunde emellertid gå till en närbelägen klinik eftersom deras möjligheter att utföra testen var mycket bättre. Nåväl. Jag knatade dit, vid det här laget ganska trött på det flängande som mina finnar har åsamkat mig. Man måste tydligen vara rask i benen för att få bukt med vuxenacne. Tror ni att de hade den rätta utrustningen? Nej. Det tror inte jag heller.
Snålforum
Här hjälper man en värnlös gammal tant och det enda tack man får (förutom en i och för sig väldigt trevlig välsignelse) är ryggont. Jag känner mig helt stel i ländryggen och rör mig likt någon som aspirerar på det stora besöket. Mindre trevligt. Nästa pensionär i nöd ska jag fakturera innan jag lägger två strån i kors.
Min förmiddag har jag tillbringat på Stockholmsmässans spektakel Skolforum. En skolmässa av rang, var det sagt. Det var emellertid inte alls så givande som jag hade hoppats på. Jag hade hört mycket om det digra utbudet där, men i de flesta montrar jag besökte fanns det bara fruktkolor, nonstop och Mintolux - och vissa utställare sjönk till och med så lågt att de enbart hade äpplen (misstänkt likt fallfrukt) att erbjuda. Snålt sa jag och åkte hem igen i vredesmod.
Min förmiddag har jag tillbringat på Stockholmsmässans spektakel Skolforum. En skolmässa av rang, var det sagt. Det var emellertid inte alls så givande som jag hade hoppats på. Jag hade hört mycket om det digra utbudet där, men i de flesta montrar jag besökte fanns det bara fruktkolor, nonstop och Mintolux - och vissa utställare sjönk till och med så lågt att de enbart hade äpplen (misstänkt likt fallfrukt) att erbjuda. Snålt sa jag och åkte hem igen i vredesmod.
Hemtjänst revisited
Uppmärksamma och trogna läsare minns att jag för ett drygt år sedan fick agera ofrivillig hemtjänst när en tant i mitt hus gick vilse i sin jakt efter en skadad Magnus Hedman. Idag hände det igen. Hemtjänstjackan åkte på. På väg till tunnelbanan hittade jag en tant som låg och sprattlade på marken som en liten sköldpadda på fel köl. Jag stannade givetvis och försökte hjälpa henne upp, men hennes ben var som skolspagetti. Det var ett hopplöst projekt. Jag fick tack och lov förstärkning efter en stund av en granne till tanten, men inte heller med hennes hjälp fick vi tantstackarn i upprätt tillstånd. Jag utnämndes till tröstmästare och sällskap och grannen gick till en tredje granne för att be om goda råd och lyfthjälp. Det tog sin lilla tid och under den lilla tiden blev jag så lovprisad att hälften hade varit genant. Gud välsigne mig och jag är snällast i världen. Jaja. Med sistnämnda grannens drag- och lyfthjälp fick vi till slut ordning på tantbenen och hon kunde långsamt börja gå hemåt - och jag mot Skärmarbrink. Slutet gott, inte ett öga torrt.
Irritationen från igår har eskalerat, gått hela varvet runt och blivit till ett stort ingenting. Den bekanta från det förflutna har inget som helst gott att ge mig; varför jag inte heller ska tänka på eller orda mer om den saken.
Irritationen från igår har eskalerat, gått hela varvet runt och blivit till ett stort ingenting. Den bekanta från det förflutna har inget som helst gott att ge mig; varför jag inte heller ska tänka på eller orda mer om den saken.
Pinnpina
Var nyss ute på en kortare promenad för att inhandla kaloririka tillbehör till min lilla förestående filmkväll med Karin. Lyckades av en ren slump få syn på en lägenhet vars fönsterbräden var fullproppade med något så horribelt som orkidéer. Maken till ful blomma finns väl inte? Maken till meningslös blomma finns inte heller. Den blommar ungefär vart fjärde skottår. Resten av tiden består den av pinnar. Varför vill någon i övrigt fullt frisk människa pryda sin lägenhet med krukor med långa pinnar i? Pinnar som dessutom är fästa i andra pinnar med något som är intill förväxling likt hårklämmor? Jag förstår verkligen inte. Jag utlovar en belöning till den som kan upplysa mig i frågan.
Lilla Wien
Jajamensan, nu är det höstlov. Har firat det hela storslaget hela morgonen och förmiddagen genom att göra i stort sett ingenting. Eller jo, att reta mig på en bekant från mitt förflutna har jag minsann hunnit med. En ansiktsmask och en hårinpackning också. En disk med. Vid närmare eftertanke är nog denna lördag den mest produktiva på länge.
Hade en intressant after work-upplevelse igår tillsammans med några kollegor. Efter en tjyst middag på Helenes kajkade vi runt och letade efter en lämplig pub kring Mariatorget. Kollega S kom plötsligt med genidraget: Jag vet! Det finns en trevlig pub inne på Södra station, den kan vi ta! Sagt, hört och gjort. Vi rasslade dit i brist på andra uppslag.
Synen som mötte mig inne på pendeltågshaket Lilla Wien tog andan ur mig. Många adjektiv kan jag komma på som passar på nämnda sylta, men trevlig är defintivt inte ett av dem. Mer passande epitet vore i stället tragisk, läskig, vidrig, svennig in absurdum och tragisk en gång till. Pissdåligt bluesband som stod och malde på scenen. Överförfriskad kvinna i medelåldern som porrdansar iklädd i något som enbart i hennes hjärna och garderob skulle kunna passera som läckert. 35-kronors-bärs-marinerade fullgubbar som ivrigt kollar på med något fuktigt i blicken. Och - kanske mest förfärande av allt; två förälskade par som höll händer och såg varandra djupt i ögonen. På Lilla Wien. Så kär blir jag nog aldrig.
Hade en intressant after work-upplevelse igår tillsammans med några kollegor. Efter en tjyst middag på Helenes kajkade vi runt och letade efter en lämplig pub kring Mariatorget. Kollega S kom plötsligt med genidraget: Jag vet! Det finns en trevlig pub inne på Södra station, den kan vi ta! Sagt, hört och gjort. Vi rasslade dit i brist på andra uppslag.
Synen som mötte mig inne på pendeltågshaket Lilla Wien tog andan ur mig. Många adjektiv kan jag komma på som passar på nämnda sylta, men trevlig är defintivt inte ett av dem. Mer passande epitet vore i stället tragisk, läskig, vidrig, svennig in absurdum och tragisk en gång till. Pissdåligt bluesband som stod och malde på scenen. Överförfriskad kvinna i medelåldern som porrdansar iklädd i något som enbart i hennes hjärna och garderob skulle kunna passera som läckert. 35-kronors-bärs-marinerade fullgubbar som ivrigt kollar på med något fuktigt i blicken. Och - kanske mest förfärande av allt; två förälskade par som höll händer och såg varandra djupt i ögonen. På Lilla Wien. Så kär blir jag nog aldrig.
Utfyllnadsinlägg
Trots att jag borde bli helt sprängfull av bloggidéer på mitt jobb blir effekten den totalt motsatta. Jag kommer hem därifrån lika kreativ som en påse potatismjöl...och åker dit ungefär på samma sätt nästa morgon. Förbi är tiden då mina genialiteter haglade, gott folk. Jag har fullt upp med att skapa ordning i kaoset. Sisyfosarbete de grande luxe. Oui.
Nästa vecka väntar emellertid ett på alla sätt välförtjänt höstlov, på vilket jag inte ska göra mer nytta än nödvändigt. Jag ser också storligen fram emot natten då vintertiden kickar in. Alltid lika grandiost att få en extra sovtimme. Också alltid intressant att se om samma kretiner som klagar över en förlorad timme vid övergång till sommartid (tillika de människor som med samma logik borde lida djävulsk jetlag vid en finlandsresa) den här gången ämnar klaga på att de har fått sova alldeles för mycket. Jag ska hålla mina öron öppna.
Mina ögon stängs dock inom loppet av 30 minuter. Gonatt gott folk.
Nästa vecka väntar emellertid ett på alla sätt välförtjänt höstlov, på vilket jag inte ska göra mer nytta än nödvändigt. Jag ser också storligen fram emot natten då vintertiden kickar in. Alltid lika grandiost att få en extra sovtimme. Också alltid intressant att se om samma kretiner som klagar över en förlorad timme vid övergång till sommartid (tillika de människor som med samma logik borde lida djävulsk jetlag vid en finlandsresa) den här gången ämnar klaga på att de har fått sova alldeles för mycket. Jag ska hålla mina öron öppna.
Mina ögon stängs dock inom loppet av 30 minuter. Gonatt gott folk.
Allelujah
Igår, precis innan jag skulle somna, kom jag på tidernas blogginlägg - det inlägg som för min del skulle göra hela skillnaden mellan loserbloggare och välbetald tidningsskribent. Jag orkade emellertid inte stiga upp och författa det; så så viktigt var det tydligen inte då för mig med berömmelse. Att dregla på kudden vägde tyngre. Nåväl. I morse hade jag givetvis glömt bort vad det var för genialt jag skulle teckna ned. Tillbaka på ruta ett. Loserbloggare in absurdum, i evighet, amen.
Pig Champion
Du milde tid. Preliminärbokade en resa över nyår till Gran Canaria idag. Exakt resmål: Playa del inglés. Avfärd: 29 december. Ressällskap: broder Fakta. Hotell: samma hotell som de spelade in Sällskapsresan på....upptäckte jag när jag googlade på't. Bäva månde alla inblandade. Grisfest är nog bara förnamnet. Det kan vi behöva. Nöff nöff.
Värdegrund my arse?
På väg hem från jobbet hamnade jag bredvid en hoper ohängda, finniga spolingar i äldre tonåren. Var och en säkert innehavare av en imponerande mängd bokstäver...ADHD, MBD, KDU, höhö. Nåväl. Förde liv gjorde de så de hördes hela vägen till tågets slutstation. De knuffades, buffades och for runt som ystra kalvar och mer än en gång fick jag en nedklottrad ryggsäck i ansiktet eller en nikedoja på mina egna små fossingar. Min irritation växte i takt med antal avverkade stationer och i höjd med Gullmarsplan var jag endast en nanosekund och en portion av självbehärskning ifrån att vråla att ni får gärna ha utlopp för er damp någon annanstans än just i mitt ansikte och på mina fötter. Insåg att ett sådant uttalande i någon mån skulle gå stick i stäv med min lärarposition och höll i stället käften ända hem till Skärmarbrink. Där klev jag av i vredesmod med följande ord ringande i öronen (en gång uttalade av en i det här sammanhanget fullständigt anonym släkting till mig) :
Värdegrund my arse.
Mjo.
Värdegrund my arse.
Mjo.
Hausse på börsen
Söndag, jajamensan. Framför mig stundar en behändig fyradagarsvecka. Det hela hänger ihop på det här lilla viset: Synnerligen muslimtät skola...ramadanslut aka Eid någon gång kring fredag...12:e oktober ledig dag för samtliga. Kul att för första gången i mitt liv få något reellt utbyte av denna högtid. Höhö.
Själva firandet sparar jag dock till lördagen då en annan stor högtid lite fräckt krockar med nämnda Eid - nämligen min tjugoelvaårsdag. Jag tänkte på denna dag bjuda hit lite löst folk, skrapa ihop tilltugg och drycker av allehanda slag och sedan se vad som händer. Jag kan inte tänka mig annat än att det blir någorlunda trevligt.
Helgen som var kanske jag också bör orda lite om. Ert intresse för mitt vidlyfta liv och leverne är ju outsläckligt (det skvallrar den hisnande besöksstatistiken om) och jag är inte sämre än att jag kan skvallra på mig själv. I fredags var jag jäkligt förkyld och hängig och tillbringade väldigt mycket tid på min schäslong. Jag hann också med att teckna mig för en bunt aktier i skinnsbergsföretaget Systemair. Det kändes synnerligen vuxet och jag var helt uppsvälld av stolthet hela kvällen och halva natten. På lördagen tröstshoppade jag dyra preparat från Estée Lauder och på kvällskvisten tog jag tuben till Bromma och min kära vän Karin. Där mulade vi tapaskex och finkammade Spray Date efter potentiella hugg. Åt Karin, alltså. Jag är för fin för dylikt trams. Dagen idag har vigts åt tvätt och Killer Bob. Jajamen. Twin Peaks samlade fasor har införskaffats och nu ägnas all ledig tid (förutsatt att det är dagsljus) åt att dregla ohämmat över Agent Cooper, Bobby och James. Inte så pjåkigt.
Nu ska jag nanna. Nattinatt fåntratt.
Själva firandet sparar jag dock till lördagen då en annan stor högtid lite fräckt krockar med nämnda Eid - nämligen min tjugoelvaårsdag. Jag tänkte på denna dag bjuda hit lite löst folk, skrapa ihop tilltugg och drycker av allehanda slag och sedan se vad som händer. Jag kan inte tänka mig annat än att det blir någorlunda trevligt.
Helgen som var kanske jag också bör orda lite om. Ert intresse för mitt vidlyfta liv och leverne är ju outsläckligt (det skvallrar den hisnande besöksstatistiken om) och jag är inte sämre än att jag kan skvallra på mig själv. I fredags var jag jäkligt förkyld och hängig och tillbringade väldigt mycket tid på min schäslong. Jag hann också med att teckna mig för en bunt aktier i skinnsbergsföretaget Systemair. Det kändes synnerligen vuxet och jag var helt uppsvälld av stolthet hela kvällen och halva natten. På lördagen tröstshoppade jag dyra preparat från Estée Lauder och på kvällskvisten tog jag tuben till Bromma och min kära vän Karin. Där mulade vi tapaskex och finkammade Spray Date efter potentiella hugg. Åt Karin, alltså. Jag är för fin för dylikt trams. Dagen idag har vigts åt tvätt och Killer Bob. Jajamen. Twin Peaks samlade fasor har införskaffats och nu ägnas all ledig tid (förutsatt att det är dagsljus) åt att dregla ohämmat över Agent Cooper, Bobby och James. Inte så pjåkigt.
Nu ska jag nanna. Nattinatt fåntratt.
Lårpuder
En revolution har nått mitt hem. Torrschampot! En flaska ren lycka i form av ett rispulver som man gnider in i hårbotten, låter verka en minut eller två och sedan borstar ur. Vips är man fräsch som en daggvåt nyponros och detta helt utan större ansträngning. Detta innebär för min del, förutom nedskärningar på hygienfronten och fler snoozningar på morgonen, också ett ökat intresse för att bli uppfinnare. Jag vill pudrisera hela mitt liv! Jag tänker mig tandborstpuder som man lite snabbt stoppar in i käften i stället för den där förhatliga tandborsten. Duschpulver. Vilken fest! Att duscha är bara roligt efter fem dagar i Roskilde. Aldrig annars. Nästan. Vidare kan jag också tänka mig ett pulver som man lite vårdslöst gnuggar in i ansiktet, låter verka och som sedan som genom ett ett trollslag skapar en illusion av ögonfransar, ögonbryn och pizzafri hy. Det vore en ren fest! Jag ska genast börja arbeta på prototyper.
Veckan som gick var en bergochdalbana av det obehagligare slaget. Helt ok måndag. Vidrig tisdag som avslutades med stressgråt inför kollegorna. Både jobbigt och skönt att få visa den sidan av mig själv. Onsdagen tillbringades som nämnts på tekniska muséet. Avstressande och ett skönt avbrott. Torsdagen förlöpte hyfsat väl och fredagen likaså. Helt härligheten kröntes med en after work-session på Ramblas vid Hornstull. Efter lite tapas och två stora stark mådde jag nästan som folk igen. Jojo. Så här är väl arbetslivet. Ansvar, stress, skratt, tårar och mer eller mindre konstant prestationsångest - som jag måste försöka balansera lite bättre. Hur gör man det? Tips mottages tacksamt och belönas med tvåsiffriga belopp.
Veckan som gick var en bergochdalbana av det obehagligare slaget. Helt ok måndag. Vidrig tisdag som avslutades med stressgråt inför kollegorna. Både jobbigt och skönt att få visa den sidan av mig själv. Onsdagen tillbringades som nämnts på tekniska muséet. Avstressande och ett skönt avbrott. Torsdagen förlöpte hyfsat väl och fredagen likaså. Helt härligheten kröntes med en after work-session på Ramblas vid Hornstull. Efter lite tapas och två stora stark mådde jag nästan som folk igen. Jojo. Så här är väl arbetslivet. Ansvar, stress, skratt, tårar och mer eller mindre konstant prestationsångest - som jag måste försöka balansera lite bättre. Hur gör man det? Tips mottages tacksamt och belönas med tvåsiffriga belopp.
Bloody Wednesday
Idag frågade en elev mig om jag har regelbunden mens. Öh. Det är verkligen inte ofta jag blir svarslös - men den triumfen fick hon onekligen smaka på denna gång. Jag kunde varken prata eller gå normalt på drygt fem timmar efteråt. Vad skickar jag ut för signaler?
Förutom att ha blivit ombedd att redogöra för mina månatliga plågor har jag också besökt Tekniska muséet tillsammans med en hoper ungar. Trevligt att få göra sådant på betald arbetstid, helt klart. Måste snarast återvända på icke-betald helgtid och ge mig i kast med Teknoramarummet. Det såg spännande ut att klättra runt där. Åka rutschkana, kolla skrattspeglar, dra i spakar och häpna över vad som därpå sker. Tidigare nämnda menstruationsincident gjorde dock att jag höll mig i skinnet. Varför vet jag inte exakt. Jag är väl hämmad. Blyg. Osvensk.
PS. Man kan ställa klockan efter mig.
Förutom att ha blivit ombedd att redogöra för mina månatliga plågor har jag också besökt Tekniska muséet tillsammans med en hoper ungar. Trevligt att få göra sådant på betald arbetstid, helt klart. Måste snarast återvända på icke-betald helgtid och ge mig i kast med Teknoramarummet. Det såg spännande ut att klättra runt där. Åka rutschkana, kolla skrattspeglar, dra i spakar och häpna över vad som därpå sker. Tidigare nämnda menstruationsincident gjorde dock att jag höll mig i skinnet. Varför vet jag inte exakt. Jag är väl hämmad. Blyg. Osvensk.
PS. Man kan ställa klockan efter mig.
Finnvasion
Jag började på mitt nya jobb för en dryg månad sedan med rädslan att jag skulle vara sämst av alla, minst påläst och på alla sätt fullkomligt inkompetent. Kort sagt; mitt självförtroende höll sin gamla goda stil. Jag hade - kan man nu konstatera - inte behövt känna riktigt så. Jag vill inte fördjupa mig onödigt mycket i ämnet; ty man vet aldrig vem som läser...men...minst koll på bygget har jag då rakt inte. Vi nöjer oss med detta konstaterande. Jag har skrutit ohämmat mellan raderna och lämnar därmed ämnet åt sitt öde ett tag till.
Ny finnvasion på hakan igen. Farbror doktorn sade vid ett besök häromsistens att pizzalooken möjligen är ett sätt för mina äggstockar att göra väsen av sig. Hormonell obalans. De vill väl alstra barn, måhända?! Jäkligt listigt knep då från kroppens sida att göra mig så...öhhh...attraktiv. Vilken viril man kan väl motstå att befrukta en mänsklig capricciosa?
Gör om, gör rätt.
Ny finnvasion på hakan igen. Farbror doktorn sade vid ett besök häromsistens att pizzalooken möjligen är ett sätt för mina äggstockar att göra väsen av sig. Hormonell obalans. De vill väl alstra barn, måhända?! Jäkligt listigt knep då från kroppens sida att göra mig så...öhhh...attraktiv. Vilken viril man kan väl motstå att befrukta en mänsklig capricciosa?
Gör om, gör rätt.
Naturlig skönhet
Jamen, sisådär ja. Roky Erickson-gubben tog sig i kragen och beslutade sig för en tvådagars i Stockholm, och vips blev också jag biljettinnehaverska. Vackert så! Nu återstår bara att försöka få ledigt på den måndag som infaller dagen efter spelningen. Varför jag måste vara ledig kan jag givetvis inte avslöja av strikt spaningstekniska skäl.
Sitter just nu med brunsvart kladd över hela ögonbrynen. Ögonbrynsfärgning på gång. Jag ser ut som Ernie eller möjligen Bert. Jag är av den olyckligt lottade pigmentbefriade typen som måste rita dit hela mitt ansikte varje morgon; ty annars framträder jag inte. Utan smink ser jag mest av allt ut som en hålögd abborre. Det är givetvis en otroligt tidsödande process att skapa en illusion av ett ansikte och kan jag då, genom att färga mina ögonbryn, slippa ett moment sparar jag in hela 45 värdefulla sekunder. Dem kan man ha mycket annat kul med.
Helgen har till största del tillbringats med Lindah, en återfunnen vän från den västmanländska bonnhåletiden. Vi upptäckte för en tid sedan att vi båda numera är 08:or och att det var hög tid att ses och uppdatera läget. Ett smart drag, må jag säga, för jag har haft det konstant supertrevligt med henne. Uppfriskande.
Och nu. Söndag kväll. Läggdags inom kort. Sov gott, era slan!
Sitter just nu med brunsvart kladd över hela ögonbrynen. Ögonbrynsfärgning på gång. Jag ser ut som Ernie eller möjligen Bert. Jag är av den olyckligt lottade pigmentbefriade typen som måste rita dit hela mitt ansikte varje morgon; ty annars framträder jag inte. Utan smink ser jag mest av allt ut som en hålögd abborre. Det är givetvis en otroligt tidsödande process att skapa en illusion av ett ansikte och kan jag då, genom att färga mina ögonbryn, slippa ett moment sparar jag in hela 45 värdefulla sekunder. Dem kan man ha mycket annat kul med.
Helgen har till största del tillbringats med Lindah, en återfunnen vän från den västmanländska bonnhåletiden. Vi upptäckte för en tid sedan att vi båda numera är 08:or och att det var hög tid att ses och uppdatera läget. Ett smart drag, må jag säga, för jag har haft det konstant supertrevligt med henne. Uppfriskande.
Och nu. Söndag kväll. Läggdags inom kort. Sov gott, era slan!
V
Jag lade just en lyxig ansiktsmask av typen peel-off - det vill säga en sådan som efter att den gjort sitt jobb liksom skalas av från huden med fingrarnas hjälp. Fram kommer då det rätta jaget med den rätta lystern. Rätt schysst var det att i samma veva få lite 80-talsvibbar. Tänk V.
Ikväll blir det kombinerat inflyttnings- och utflyttningskalas hemma hos en ny kollega. Det ska bli riktigt skojigt, minsann. Skönt att ha kollegor nu som det faktiskt går att roa sig med både på och efter arbetstid och som jag inte behöver hålla igen på personligheten inför. Jag känner väldigt starkt nu att det var en decimerad MysticQ som arbetade under våren; och att jag faktiskt inte mådde riktigt bra av det. Visst fanns det guldkorn även i den personalskaran, men för få för att min kreativa hjärna skulle blomstra fullt ut.
Totalt skämtväder ute och all min lust att gå ut på stan är som bortspolad. Jag får helt sonika bära någon gammal trasa ikväll. Ack ve. Ack V. Höhö.
Ikväll blir det kombinerat inflyttnings- och utflyttningskalas hemma hos en ny kollega. Det ska bli riktigt skojigt, minsann. Skönt att ha kollegor nu som det faktiskt går att roa sig med både på och efter arbetstid och som jag inte behöver hålla igen på personligheten inför. Jag känner väldigt starkt nu att det var en decimerad MysticQ som arbetade under våren; och att jag faktiskt inte mådde riktigt bra av det. Visst fanns det guldkorn även i den personalskaran, men för få för att min kreativa hjärna skulle blomstra fullt ut.
Totalt skämtväder ute och all min lust att gå ut på stan är som bortspolad. Jag får helt sonika bära någon gammal trasa ikväll. Ack ve. Ack V. Höhö.
Punkt.SEpe
Så var det då denna välsignade veckodag igen. Sjukdagen i tisdags gjorde på något sätt att veckan har gått i kenyanskt sprintertempo. Alltid trevligt, sådant, tills man kommer på att snabba veckor per automatik också innebär ännu snabbare helger, slappare hud och ökad risk för gråstarr och alzheimers. Nåväl. Ett mynt har alltid två sidor och så länge det står fredag på den sidan som ligger uppåt så är jag belåten.
Just ja. Jag är skitförbannad, också. I går morse kunde jag läsa i tunnelbaneblaskan att den amerikanska legenden Roky Erickson ämnar komma till stan för en spelning. Blev euforisk. I förrgår släpptes biljetterna, upptäckte jag och euforin rann av mig. Vad är det för sätt att behandla en kvinna på? Slutsålt de luxe.
Just ja. Jag är skitförbannad, också. I går morse kunde jag läsa i tunnelbaneblaskan att den amerikanska legenden Roky Erickson ämnar komma till stan för en spelning. Blev euforisk. I förrgår släpptes biljetterna, upptäckte jag och euforin rann av mig. Vad är det för sätt att behandla en kvinna på? Slutsålt de luxe.
...I've got problems of my own
Snipp snapp snut så var korta sagan slut. Jaha. Jaha.
Luftslottet som sprängdes
Sniff, snörvel och snipp, snapp, snorum. Det hela hänger i idag med men inte värre än att jag nog kan rassla iväg till kneget i morgon. Har just ägnat mig åt att betygsätta lite inlämningsuppgifter från åttorna. Inte helt lätt alla gånger att tolka kriterierna som finns och att sedan kunna stå rakryggad för vad man gjort. Nyttig lärdom för mig, dock, som tidigare aldrig behövt värdera mina elever i termer av G, VG och MVG. Bara att invänta reaktionerna i morgon bitti, då...
Så mycket annat av värde har inte inträffat denna mulna dag. Jag vaknade vid halv nio och frotterade mig lite med Lisbet Salander och de andra tjommarna som jag börjar tröttna lite på i Milleniumserien. Jag tror att jag har blivit aningen mätt på fotografiska minnen, skrupellösa åldersstigna spioner och ogenerad produktplacering. Tar Blomkvist upp sin iBook en gång till blir jag lack. Tiden mellan denna läsandakt och betygssättningen nyss har vigts åt personlig hygien, uppvärmning av gårdagens chili con carne samt ett telefonsamtal med mamma. Lite funderingar också. Knepigt det här att föreställa vuxen.
Så mycket annat av värde har inte inträffat denna mulna dag. Jag vaknade vid halv nio och frotterade mig lite med Lisbet Salander och de andra tjommarna som jag börjar tröttna lite på i Milleniumserien. Jag tror att jag har blivit aningen mätt på fotografiska minnen, skrupellösa åldersstigna spioner och ogenerad produktplacering. Tar Blomkvist upp sin iBook en gång till blir jag lack. Tiden mellan denna läsandakt och betygssättningen nyss har vigts åt personlig hygien, uppvärmning av gårdagens chili con carne samt ett telefonsamtal med mamma. Lite funderingar också. Knepigt det här att föreställa vuxen.
